Veckan går och i fredags kopplades cytopumpen bort men nu ser jag inte tårna längre pga cystan. Känns som en evighet till onsdag. Men de är bara att göra det bästa av varje dag fram tills dess. Men nu trycker det på många ställen i buken.

I går följde jag med några lagkamrater ut på lite hjortjakt. Tack snälla för att ni tar mig med 🥰 det är mycket värt för mig och så skönt att få lämna gubben hemma ibland 😂 även fast vi gick tomt så fick jag en stor dos frisk luft och inte smälte jag bort av regnet fast jag är söt som socker 😇😆 men just nu är det jobbigt när jag inte har ett enda år byxor jag kan ha på mig ordentligt. Inte mår jag ner för att knyta kängorna heller, så att hitta lösningar är ett ständigt arbete.

Lösnings fokuserad har jag varit hela mitt liv både på gott och ont. Men att behöva en hel garderob med ett storleksspann på 40/42 till 54/56 är inte ekonomiskt försvarbart. Jag hoppas verkligen att de tänker till och är lika lösnings fokuserad på lasarettet för att avlägsna denna vattenballong för gott. Den sliter så fruktansvärt på mig både fysiskt och psykiskt. Jag har just nu en form som en flodhäst och en kondition som en storrökande ny äten flodhäst. Jag kan inte gå snart upp för trappen.

Avsluta lördagen med att ”våldgästa” barnbarnet och päronen. Hade med oss mat och lagade till dom. Samtidigt som jag fick en underbar dos av bäbis 🥰 tänk att hon nu är 4 månader redan. Helt fantastiskt och vad med bus jag ska lura i henne ❤️

Idag ska jag försöka att få något gjort här hemma i min egen takt om jag orkar. Tjilevippen på er 💐