I morse var det väckarklocka på. Det gick förvånansvärt bra att ta sig upp då jag sovit lugnt hela natten, så lergiganet gjorde nog susen så jag har precis tagit en nu för natten. Klockan ringer i morgon igen. Dagen startade 8:30 hos bästa Lina på Hair design by Lina. 2,5 timme i frisörstolen och ompysslande. För första gången i mitt liv som jag färgat hela håret hos frissan. Så nu känner jag mig som mig själv igen. Bas färgen är i samma ton som min riktiga hårfärg. Känns konstigt att jag blivit så mörk med gråa inslag med åren. Då jag en gång i tiden var cendré färg i orginal. Men tittar jag på Niklas så har han blivit mörkare med åren. Men det kan jag förstå när barnens far var korpsvart i håret förr. För att gå över till grävlingsfärg och nu mera till största delen vit. Jag gick ut från frissan mallig och nöjd. Lämnade väskan i bilen och gick ut på Moras gågata. Slank in i några klädbutiker för att kolla men det var inget som jag föll pladask för. Men det blev en topp i leopardmönster till vissas förträt men jag gillar det. Vissa av dessa mönster gillar jag inte så jag är noga på hur det ser ut om det ska få hamna i min garderob. In på ett fik för köp av en kaffe och en lunchsmörgås och vidare till kommunhuset. Kröp in på mitt partis kommunalråds kontor för att mumsa i mig och läsa på lite till inför mötena i dag. Det började med KS och mitt första fysiska KS sedan jag tillträdde som ersättare. Väldans trevligt att få träffa alla IRL som det heter nu förtiden. Är även så glad över att stämningen är god mellan oss både majoriteten och oppositionen. Efter det blev det middag i kommunhusets kafeteria så elegant då jag slog till på en Karins micro lasagne och en Loka citron. Med trevligt middagssällskap. Nästa möte var med lärare från gymnasiet, fokus ligger på valet och även hur man ska få unga att intresserade mer för politik och hur en kommun fungerar. Flera bra idéer kom så nu ska de försökas få till något bra och hållbart av detta. Efter det var det en stund över till nästa möte där jag kunde sitta och tomglo och sortera i min hjärna. Välbehövligt efter dessa möten kände jag att jag var väldigt trött i hjärnan så min bibliotikarie jobbade undan bra innan nästa möte. Som bestod av ett bra majoritetsmöte. På vägen hem ringde jag upp en som sökt mig inför årsmöte med VVO och frågade om jag fortsatt vill ha uppdraget som kassör och om gubben ville fortsätta som ersättare. Självklart fortsätter jag som kassör och gubben hade inget val mer än att han också vill sitta kvar 😂 känns bra att ha det mandatet i hemmet att kunna bestämma vad han vill 🤪 ringde upp gubben och talade om och han bara skrattade ja du vet ju så varför fråga 😆 avklarade även dagens samtal med pappa och väl hemma samtal med Niklas. Inga viktiga samtal men så skönt att bara få höra deras röster. Det jag känner mest konstigt är att jag på något vis känner mig som typ 25 igen och har en sprudlande känsla i kroppen. Jag vet inte varför men på något vis känns det som jag vaknar ur en lång vinterdvala. Fullt medveten om att hjärnan inte är återställd. Jocke drog en bra liknelse jag tar rakt av. Från att jag kunnat ha massa bollar i luften och full koll till att jag står där och jonglerar fullt fokuserad och brandlarmet går och bollar ramlar ur och helt plötsligt så står jag där med mycket färre bollar. Men nu går fokus till att hålla de få bollar jag har kvar levande och avslutar en innan jag tar in en ny. Fast jag just nu skulle kunna ta mig en rask lång promenad i känslan så gör jag det inte, utan tar då en kortare och veta att jag tar den i mål. Är dumt att bränna snöret i båda ändar samtidigt. I morgon ska jag träffa Onokolog läkaren och få besked på hur min kropp tagit till sig cytostatika behandlingen. Magkänsla säger att det blir positiva besked, samtidigt som tanken säger mig ibland att är detta sista rycket innan jag dör. Mitt val är att leva för varje dag som jag får vakna och ta mig ur sängen. Göra det jag för stunden känner för och som berikar min själ med positiv energi. Men jag har mitt delmål och mitt långsiktiga mål. Efter läkar besöket ska jag träffa min chef för att lägga en rehabiliteringsplan. Känns lite komiskt just nu med mitt utgångsläge men det kan även bli skitbra. Så morgondagen har mycket spännande innehåll för min framtid. Samtidigt som framtiden får visa ann. Att se sanningen i vitögat är jobbigt men även ett måste för att kunna processa för att kunna vara lugn i vad som verkligen kan ske. Ska även innan denna månad är slut fylla i vita arkivet vilket känns mindre skoj och gör att allt blir så verkligt. Får jag som jag vill behöver det inte öppnas för ens om 40 år, men ändå så viktigt för mina nära. Då de slipper gissa sig till hur jag vill ha det när min livsstig tagit slut. Jag skulle gjort detta tidigare men något som varit gruvsamt och samtidigt lite arg på mig själv varför jag inte gjort det långt innan jag blev sjuk. Här avslutar jag dagens blogg och säger godnatt värden vart än du är.